Jag har varit på Gotland. I skolan. Där fick jag se mina klasskamraters egna uppsättning: Käre President som arrangerades i samarbete med Rädda Barnen.

Och jag blev SÅ imponerad. Och framför allt stolt. Men allra främst, RÖRD!

Jag satt helt tagen. Om ni vill veta mer om pjäsen så kan ni läsa artikeln i tidningen, eller lyssna på radio inslaget. 

Pjäsen är i vilket fall inspirerad utifrån Pinks låt - Dear mr President

Jag hade hört mycket om föreställningen, om att den fått mycket uppskattning och beröm och jätte fin kritik. men jag kunde aldrig föreställa mig nåt så.. gripande. Mina klasskamrater berörde mig verkligen ända in i själen. De var så duktiga, så fokuserade, så närvarande... Jag blev helt .. tagen. Jag grät flera gånger, en stillsam, smärtsaam gråt.

Nästan alla karaktärer hade sin egna lilla "stund" på scenen med en egen monolog, och det fanns vissa scener som berörde mig extra mycket. Speciellt en där Fannie utan en enda replik lyckades förmedla en grymt obehaglig känsla. Det var dämpat ljus och hon var instängd, i sig själv konstaterar jag utifrån speglarna som fanns runt omkring henne och som hindrade henne från att försvinna ut från scenen. Och, jag.. bara... åh, näej, jag är bara väldigt nöjd med att ha fåt se den. Och att andra fått se den. Det var förstås så många fler än bara jag, som uppskattade det på liknande vis. Speciellt dem med egna erfarenheter, alltså invandrare och andra utsatta personer.

Tack RB10TE för en fantastisk upplevelse!

 

teateremmaa.blogg.se

5 maj 2011 18:01

Naw tack Anna:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Men minnen lever man med i hela sitt liv,  som tur är, annars hade platser känts tomma och betydelselösa. - Anna Sjögren Våren 2011 I starkt ljus, blir skuggorna svartare - Anna Sjögren, vinter 2012   ...

Det här stället är på sätt och vis min enda komunikationsmöjlighet, om ens det, så kör på det:   Fick ett sms häromdagen, från fina Maggie, där hon undrade när jag kommer tillbaka till Visby, eftersom jag nu är i Kalmar. Och med det blev jag även...

Jag såg två fotspår i sanden, längs min livstid. Gud lovade att vandra bredvid mig, genom allt. Plötsligt såg jag bara ett par  avtryck lämnas efter mig, och jag undrade förtvivlat varför Han lämnat mig och låtit mig gå ensam. "Jag lämnade dig ald...

  "Om du var här, idag, igår, inuti, och utanför..." -  Kent     ...

"Om det är förnuftet som formar människan, så är det känslan som leder henne."   "...Frukterna tillhör oss alla, jorden är ingens"   -    Jean-Jacques Rousseau ...